Notvärden
Rytm har med tid att göra. Hur lång ska en ton vara? För att beskriva detta använder systemet en rad olika notvärden, där varje värde är hälften så stort som det föregående. Titta här:
Här stannar vi vid sextondelsnoter, men det finns även trettiotvåondelsnoter och sextifjärdedelsnoter.
Vi sa att varje notvärde är hälften så stort som det föregående. Det innebär (som du ser på bilden ovan) att en helnot är lika lång som två halvnoter eller fyra fjärdedelsnoter. Du ser också att en fjärdedelsnot är lika lång som två åttondelsnoter eller fyra sextondelsnoter. Av detta följer att en helnot är lika lång som åtta åttondelsnoter eller sexton sextondelsnoter.
När man skriver enstaka åttondels- eller sextondelsnoter använder man en eller två så kallade vimplar. Men man kan också binda ihop grupper av åttondels- eller sextondelsnoter med en eller två balkar som på bilden ovan.
Om du skriver trettiotvåondels- eller sextifjärdedelsnoter använder du tre, respektive fyra vimplar eller balkar.
Pauser
Tystnad kan också vara en del av musiken. Precis som med tonerna måste man kunna precisera hur lång tystnaden ska vara. Därför finns det paustecken som precis som noterna har olika tidsvärden, hel, halv, fjärdedel och så vidare.
Här ovan ser du de olika paustecknen. Vi har lagt in dem i ett notsystem så att du ser att helpausen hänger under en notlinje och halvpausen ligger ovanpå notlinjen. Du ser att åttondels- och sextondelspauserna har ett slags näsor som sticker ut. Trettiotvåondels- eller sextifjärdedelspauserna har tre respektive fyra sådana ”näsor”.
Takter och taktarter
För att det ska bli lättare att läsa, delar man in ett musikstycke i enheter som är lika stora, så kallade takter. Dessa takter skiljs åt med lodräta taktstreck. I början av ett stycket står det vilken taktart det går i. Det kan till exempel vara 4/4 (fyra fjärdedelstakt).
Det innebär att varje takt ska innehålla noter och/eller pauser som exakt motsvarar fyra fjärdedelsnoter, varken mer eller mindre. Det kan vara en helnot, eller fyra åttondelar och en halvnot, eller tre fjärdedelar och fyra sextondelar. Här nedan ser du ett exempel på två takter i 4/4.
Det är inte godtyckligt vilken taktart man väljer. Det är skillnad i känsla och rytm mellan fyra fjärdedelstakt och valstakt som är 3/4 (tre fjärdedelstakt). Vi ska försöka illustrera det med några textexempel. Den här melodin går i 4/4. Det betyder att man ska räkna fyra slag i takten. Vi markerar varje ”etta”.
(1) Mors lilla Olle i (1) skogen gick (1) rosor på kinden och (1) solsken i blick
Jämför detta med en typisk valsmelodi där man räknar tre slag i takten:
(1) Rönnerdal han (1) skuttar med ett (1) skratt ur sin (1) säng
Upptakt
Många låtar börjar med en eller flera toner före ettan. Detta kallas upptakt. Vi tar två exempel på det också. Först i 4/4, sen i 3/4:
Jag trivs (1) bäst i öppna (1) landskap ner vid (1) havet vill jag (1) bo
Det var så (1) roligt jag måste (1) skratta, det kom en (1) trekantig gubbe (1) in
Andra taktarter
Om 4/4 och 3/4 är de två vanligaste taktarterna så är kanske den tredje vanligaste 6/8 (sex åttondelstakt). Den ger ofta en mjuk gungande känsla och man räknar sex slag i takten. Många ballader går i 6/8. Ett typiskt exempel kommer här (med upptakt):
There (1) is a (1) house in (1) New Orleans (1) they (1) call the (1) rising (1) sun
En vanlig taktart är också 2/4. Det kan vara hugget som stucket om man ska skriva 4/4 eller 2/4, men 2/4 ger en lite ”struttigare”, polkaartad rytm. En del östeuropeisk och asiatisk folkmusik går i 5/8 eller 7/8. Det kan låta ovant för västerländska lyssnare.
Punkterade noter och pauser
Om man sätter en punkt efter en not så förlänger man denna not med halva dess värde. En punkterad halvnot får längden en halvnot plus en fjärdedelsnot. En punkterad åttondel får längden en åttondel plus en sextondel. Se här:
Vi har tre fjärdedelstakt. Varje takt ska alltså innehålla värdet av tre fjärdedelar. Den första takten innehåller en fjärdedel, en punkterad fjärdedel (dvs 1/4 + 1/8) och en åttondel. Nästa takt innehåller fyra åttondelar, en punkterad åttondel (dvs 1/8 + 1/16) och en sextondel. Sista takten innehåller en punkterad halvnot (dvs 1/2 + 1/4).
Det är rena matten. Det är bara att räkna ut att det stämmer. Just den punkterade halvnoten är vanlig i 3/4 när man vill fylla en takt. En helnot går ju inte att använda eftersom den är fyra fjärdedelar lång.
Pauser går att punktera precis som noter och de förlängs på samma sätt med halva sitt värde. En punkterad fjärdedelspaus har värdet 1/4 + 1/8.
Trioler
Tänk dig en fyra fjärdedelstakt. Klappa eller stampa fyra slag i takten. 1, 2, 3 ,4. Lägg sedan till åttondelar genom att säga högt 1, 2, 1, 2, 1, 2, 1, 2. På varje slag i takten ska det in en etta och en tvåa. Försök sedan att säga 1, 2, 3 på varje taktslag. Du märker att de tonerna måste bli lite kortare och snabbare om du håller grundtempot. Prova sedan att fylla en takt genom att säga 1, 2, 1, 2, 1, 2, 3, 1, 2, 3. När man skriver det i notskrift ser det ut så här:
Grupperna av tre åttondelar med en trea över sig kallas för åttondelstrioler. Det finns även sextondels- fjärdedels och halvnotstrioler, ja för samtliga notvärden. De fungerar så att tre noter ska ta lika mycket tid som två noter av samma sort. Här ovan tar tre åttondelar lika mycket tid som två åttondelar. Vi ger några exempel till:
Om du har åttondelar eller sextondelar som är förenade med balkar, räcker det om du skriver en trea över balken. Däremot om du har enstaka ogrupperade noter (som fjärdedelarna och halvnoterna ovan), måste du förena dem med en klammer.
Några skrivsätt
När man skriver ut taktarten i noterna använder man inget bråkstreck. Vi har ju redan notlinjerna. Här nedan ser du tre exempel på skrivsätt, först vanlig 3/4. Sedan ser du något som är ganska vanligt, att man i stället för 4/4 skriver bokstaven ”C”. Det tredje exemplet med det genomstrukna C:et kallas à la breve. Det är 4/4 men ska räknas med två slag i takten.
Du ser att det tillkommit en massa krumelurer i notsystemet. De har inget med rytmen att göra utan med tonhöjden. Och det ska vi ägna oss åt nu.